BÄSTA HELGEN
Hm. Hur ska jag konkludera denna helg? För varje ord jag börjar skriva så suddar jag ut det igen. Det låter kanske fånigt men det är otroligt svårt att försöka sätta ord på hur bra denna helgen faktiskt har varit. Kroppen värker ut i minst lem men det är så värt det! Har faktiskt inte haft det så roligt på väldigt länge. Åker ni någonsin till Australien och stannar här ett längre tag så måste ni, och då menar jag MÅSTE ni åka ner med Rip Curl till deras surf camp nere i Gerroa. Omgivningen, stranden, surfinstruktörerna, maten och folket är underbart!
Efter lördagens intensiva dag vaknade vi upp till regn och rusk söndag morgon. Jag trodde att detvar ett skämt, men jag kunde fan knappt rör mig. Mina armar var som gelé! Haha! Skrattar mig själv i aniktet som trodde att den träningen jag gjorde i veckan skulle vara till någon hjälp. Men det känns gött, för det märks att man har levt lite! Vi trotsade regnet och gav oss ut för ännu en surflektion på söndagsförmiddagen. Helt slut släpade vi brädorna upp och genom skogen när passet var över. Lite vemodigt att lägga ifrån sig brädan och veta att morgondagen skulle se totalt annorlunda ut. Måste erkänna att jag gärna hade stannat veckan ut tillsammans med dem andra. Det kändes riktigt surt att behöva packa ihop sina saker, krama om underbara människor och sätta sig på en iskall buss som körde i ösregnet tillbaks mot Sydney. Men man ska sluta när man är på topp, eller vad är det man säger?
Eftersom jag inte ville att helgen skulle ta slut riktigt än så hängde jag på Frida och gänget och handlade/lagade mat på deras hostel. Dock var det svårt att hålla ögonen öppna och jag styrde stegen mot bussen hem runt 9 tiden. Väl hemma däckade jag så fort huvudet landade i kudden. Over and out.
Efter lördagens intensiva dag vaknade vi upp till regn och rusk söndag morgon. Jag trodde att detvar ett skämt, men jag kunde fan knappt rör mig. Mina armar var som gelé! Haha! Skrattar mig själv i aniktet som trodde att den träningen jag gjorde i veckan skulle vara till någon hjälp. Men det känns gött, för det märks att man har levt lite! Vi trotsade regnet och gav oss ut för ännu en surflektion på söndagsförmiddagen. Helt slut släpade vi brädorna upp och genom skogen när passet var över. Lite vemodigt att lägga ifrån sig brädan och veta att morgondagen skulle se totalt annorlunda ut. Måste erkänna att jag gärna hade stannat veckan ut tillsammans med dem andra. Det kändes riktigt surt att behöva packa ihop sina saker, krama om underbara människor och sätta sig på en iskall buss som körde i ösregnet tillbaks mot Sydney. Men man ska sluta när man är på topp, eller vad är det man säger?
Eftersom jag inte ville att helgen skulle ta slut riktigt än så hängde jag på Frida och gänget och handlade/lagade mat på deras hostel. Dock var det svårt att hålla ögonen öppna och jag styrde stegen mot bussen hem runt 9 tiden. Väl hemma däckade jag så fort huvudet landade i kudden. Over and out.
