Årskrönika
Facebook har varit fullt av små årskrönikor och jag har flitigt läst dem flesta. Tycker att det är superintressant att läsa om hur 2013 har påverkat människor i min omgivnings liv. Det är så mycket som man aldrig lagt märket till som inte visas i sociala medier men som faktiskt har hänt. Folk som verkligen har haft ett, rent ut sagt, förjävligt år men som reser sig ur askan och tar 2014 som en ny utmaning och ser 2013 som en erfarenhet. Blir mäkta imponerad av folks styrka, vilken inspirationskälla! För andra har 2013 varit ett år som förändrats deras liv eller då stora händelser som student & bröllop inträffat.
För mig har 2013 verkligen varit en kamp. På gott och ont. Mitt nyårslöfte förra året var att jag skulle bli lycklig igen. För mitt 2012 var inte mitt bästa år. Även om jag tog studenten och allt vad det innebar, var det året mest ett stort svart hål som bara blev djupare och djupare. Nu så här i efterhand med facit i hand, är jag rätt säker på att jag mest var förvirrad och vilsen. Slets mellan vad jag ville gör för mig själv och vilka konsekvenser det skulle innebära för mitt dåvarande liv. Med risk för att låta cheesy så hade jag faktiskt inte klarat det utan hjälp från min fantastiska familj, speciellt mina föräldrar. Har aldrig varit så close med dem som jag är nu, även om jag är 2000 mil hemifrån. Har haft starka vänner vid min sida som verkligen burit upp mig och stöttat mig när jag varit allra längst ned och brottats med självhat, ensamhet, ångest och brist på självrespekt. Vänner som har lyssnat och verkligen velat hjälpa trots att jag envist skjutit ifrån det och tänkt att jag ska klara det själv. Jag är så tacksam för att ni inte lät mig ge upp! Så himla tacksam!
Efter en väldigt mörk höst och en ännu mörkare vårvinter bestämde jag och Karolina oss för att åka ner till Barcelona och hälsa på Lia och Ellen. Det var nog den bästa medicinen för mig just då. Jag var otroligt nervös och rädd för att det inte skulle bli roligt och att jag skulle må dåligt när jag var borta från min familj, men om det var något så var det en lättnad. En paus från allt som hände på hemmaplan. Ett sätt att få lov att slappna av och uppleva saker, roliga och positiva saker! Att få skratta hejdlöst igen, sådär så att det gör ont i magen. Jag hade så himla roligt och där började nog jag hitta tillbaka lite till mig själv, eller en ny Lykke snarare. Att studera danska i Lund bidrog med rutin och nya vänskaper och erfarenheter. Ångrar inte en sekund att jag valde att läsa vårterminenHela sommaren var fylld med resor och jobb. Har haft den bästa sommaren i mitt liv hitintills och det beror mycket på att jag fick tid till mig själv. Göra saker jag ville göra och vara lite självisk!
När varma långa nätter sakta övergick i kyliga gick humöret samma väg. Men nu hade jag bestämt mig. Jag tänkte inte låta denna hösten gå i samma trägna hjulspår som förra, hur rädd och vilsen jag än kände mig och hur mycket jag än tvivlade på mig själv, skulle det fan ta mig inte bli en repeat på fjolårets mörker.
Au Pair - Australia blev svaret. Även om det inte var ett självklart svar och jag många gånger övervägde att skita i det eller skjuta upp det, är jag glad att jag inte gjorde det. För nu sitter jag här, 1 januari i ett för tillfället lite halvmulet men fortfarande fantastiskt Sydney och känner mig lyckligare än på länge. Även om tröttheten satt sina spår efter gårkvällens firande och mina fötter gör ont och tristessågesten gror lite inombords så mår jag så mycket bättre. Jag tycker att jag för en gångs skull hållt mitt nyårslöfte, även om det kanske inte var så som jag hade trott att det skulle bli så är jag lycklig.
Det jag tar med mig från 2013 in i 2014 är erfarenheten av att det faktiskt blir bättre. Även om du är längst ner och fortsätter att gräva dig djupare så kommer det att bli bättre. Samtidigt är det ingen annan än du själv som kan se till att det faktiskt blir så, och ett sätt är faktiskt att lägga ner garden och inte vara för stolt och kunna ta emot hjälp utifrån från människor som bryr sig om dig. För du är omtyckt och älskad och ibland måste man få lov att vara liten för att orka vara stor.
Vad jag lämnar bakom mig i 2013 är rädslan för att göra precis det jag vill. Hädanefter kommer jag att göra allt jag vill göra utan att låta någon sätta käppar i hjulet. Jag vet med mig att jag inte kommer att kunna komma tillbaka till Sverige efter Australien och sätta mig i skolbänken, plugga för att sedan börja arbeta och sedan är det 10 år senare. Nej, jag ska fortsätta att resa och göra saker jag vill göra. Jag har alltid velat förbättra min franska så förhoppnigsvis kommer jag ha råd att åka ner till Frankrike nästa höst för att plugga och bo där i ett halvår. Det är såklart ifall jag inte bestämmer mig för att stanna här. Allt är möjligt!
Som ett litet avslut på denna årskrönika vill jag passa på att tacka vissa personer och saker som verkligen har gjort att 2013 blev ett så bra år som det blev tillslut.
Kören - tack för att varje torsdagskväll blev 2 timmars stress- och ångestfria timmar där jag kunde skratta, vara glad och vara omgiven av så varmhjärtade och omtänksamma människor.
Beatrice Jensunger - för att sommaren 2013 utan tvekan var vår sommar. Alla minnen och allt vi gjorde lyfte upp mig igen. Dina goda råd och kloka ord har slagit rot i mitt huvud och du har lärt mig så mycket om självrespekt och vänskap.
Mamma och Pappa - för att ni är de mest förstående och kärleksfulla föräldrarna i världen som hjäpt mig genom såväl regn som solsken. Kramat mig när jag behövt omfamnas och skakat om mig och tagit ner mig på jorden igen när jag har behövt det, men framförallt stöttat mig i mina visioner och drömmar. Är evigt tacksam.
Sommarjobbet i glasskiosken med kollegor - dagsunderhållning, skratt och mycket glädje! Gav mig en rutin och ett arbete som jag glatt cyklade till 8 på morgonen och gav mig möjligheten att kunna hitta på så mycker roligt under sommaren. Förhoppningsvis blir det en favorit i repris detta året!
Kalle Dahlberg - för att du lyckats få mig att inte se saker med för stort allvar och hitta humorn i det istället. För alla gånger du har ställt upp och lyssnat till mitt tjatande och gnällande och faktiskt varit rak och ärlig och sagt åt mig när det var nock och lärt mig se saker ur andras perspektiv också.
Tack för allt som 2013 lärde mig, men nu öppnar jag dörren för 2014 och de äventyr och möjligheter som det har att bjuda på. Happy New Year!
För mig har 2013 verkligen varit en kamp. På gott och ont. Mitt nyårslöfte förra året var att jag skulle bli lycklig igen. För mitt 2012 var inte mitt bästa år. Även om jag tog studenten och allt vad det innebar, var det året mest ett stort svart hål som bara blev djupare och djupare. Nu så här i efterhand med facit i hand, är jag rätt säker på att jag mest var förvirrad och vilsen. Slets mellan vad jag ville gör för mig själv och vilka konsekvenser det skulle innebära för mitt dåvarande liv. Med risk för att låta cheesy så hade jag faktiskt inte klarat det utan hjälp från min fantastiska familj, speciellt mina föräldrar. Har aldrig varit så close med dem som jag är nu, även om jag är 2000 mil hemifrån. Har haft starka vänner vid min sida som verkligen burit upp mig och stöttat mig när jag varit allra längst ned och brottats med självhat, ensamhet, ångest och brist på självrespekt. Vänner som har lyssnat och verkligen velat hjälpa trots att jag envist skjutit ifrån det och tänkt att jag ska klara det själv. Jag är så tacksam för att ni inte lät mig ge upp! Så himla tacksam!
Efter en väldigt mörk höst och en ännu mörkare vårvinter bestämde jag och Karolina oss för att åka ner till Barcelona och hälsa på Lia och Ellen. Det var nog den bästa medicinen för mig just då. Jag var otroligt nervös och rädd för att det inte skulle bli roligt och att jag skulle må dåligt när jag var borta från min familj, men om det var något så var det en lättnad. En paus från allt som hände på hemmaplan. Ett sätt att få lov att slappna av och uppleva saker, roliga och positiva saker! Att få skratta hejdlöst igen, sådär så att det gör ont i magen. Jag hade så himla roligt och där började nog jag hitta tillbaka lite till mig själv, eller en ny Lykke snarare. Att studera danska i Lund bidrog med rutin och nya vänskaper och erfarenheter. Ångrar inte en sekund att jag valde att läsa vårterminenHela sommaren var fylld med resor och jobb. Har haft den bästa sommaren i mitt liv hitintills och det beror mycket på att jag fick tid till mig själv. Göra saker jag ville göra och vara lite självisk!
När varma långa nätter sakta övergick i kyliga gick humöret samma väg. Men nu hade jag bestämt mig. Jag tänkte inte låta denna hösten gå i samma trägna hjulspår som förra, hur rädd och vilsen jag än kände mig och hur mycket jag än tvivlade på mig själv, skulle det fan ta mig inte bli en repeat på fjolårets mörker.
Au Pair - Australia blev svaret. Även om det inte var ett självklart svar och jag många gånger övervägde att skita i det eller skjuta upp det, är jag glad att jag inte gjorde det. För nu sitter jag här, 1 januari i ett för tillfället lite halvmulet men fortfarande fantastiskt Sydney och känner mig lyckligare än på länge. Även om tröttheten satt sina spår efter gårkvällens firande och mina fötter gör ont och tristessågesten gror lite inombords så mår jag så mycket bättre. Jag tycker att jag för en gångs skull hållt mitt nyårslöfte, även om det kanske inte var så som jag hade trott att det skulle bli så är jag lycklig.
Det jag tar med mig från 2013 in i 2014 är erfarenheten av att det faktiskt blir bättre. Även om du är längst ner och fortsätter att gräva dig djupare så kommer det att bli bättre. Samtidigt är det ingen annan än du själv som kan se till att det faktiskt blir så, och ett sätt är faktiskt att lägga ner garden och inte vara för stolt och kunna ta emot hjälp utifrån från människor som bryr sig om dig. För du är omtyckt och älskad och ibland måste man få lov att vara liten för att orka vara stor.
Vad jag lämnar bakom mig i 2013 är rädslan för att göra precis det jag vill. Hädanefter kommer jag att göra allt jag vill göra utan att låta någon sätta käppar i hjulet. Jag vet med mig att jag inte kommer att kunna komma tillbaka till Sverige efter Australien och sätta mig i skolbänken, plugga för att sedan börja arbeta och sedan är det 10 år senare. Nej, jag ska fortsätta att resa och göra saker jag vill göra. Jag har alltid velat förbättra min franska så förhoppnigsvis kommer jag ha råd att åka ner till Frankrike nästa höst för att plugga och bo där i ett halvår. Det är såklart ifall jag inte bestämmer mig för att stanna här. Allt är möjligt!
Som ett litet avslut på denna årskrönika vill jag passa på att tacka vissa personer och saker som verkligen har gjort att 2013 blev ett så bra år som det blev tillslut.
Kören - tack för att varje torsdagskväll blev 2 timmars stress- och ångestfria timmar där jag kunde skratta, vara glad och vara omgiven av så varmhjärtade och omtänksamma människor.
Beatrice Jensunger - för att sommaren 2013 utan tvekan var vår sommar. Alla minnen och allt vi gjorde lyfte upp mig igen. Dina goda råd och kloka ord har slagit rot i mitt huvud och du har lärt mig så mycket om självrespekt och vänskap.
Mamma och Pappa - för att ni är de mest förstående och kärleksfulla föräldrarna i världen som hjäpt mig genom såväl regn som solsken. Kramat mig när jag behövt omfamnas och skakat om mig och tagit ner mig på jorden igen när jag har behövt det, men framförallt stöttat mig i mina visioner och drömmar. Är evigt tacksam.
Sommarjobbet i glasskiosken med kollegor - dagsunderhållning, skratt och mycket glädje! Gav mig en rutin och ett arbete som jag glatt cyklade till 8 på morgonen och gav mig möjligheten att kunna hitta på så mycker roligt under sommaren. Förhoppningsvis blir det en favorit i repris detta året!
Kalle Dahlberg - för att du lyckats få mig att inte se saker med för stort allvar och hitta humorn i det istället. För alla gånger du har ställt upp och lyssnat till mitt tjatande och gnällande och faktiskt varit rak och ärlig och sagt åt mig när det var nock och lärt mig se saker ur andras perspektiv också.
Tack för allt som 2013 lärde mig, men nu öppnar jag dörren för 2014 och de äventyr och möjligheter som det har att bjuda på. Happy New Year!
